Räddningstjänsten – Storgöteborg
I Göteborg, Partille, Lerum, Mölndal, Härryda och Kungsbacka kommuner, är räddningstjänsten samordnad i ett kommunalförbund RSG, Räddningstjänsten Storgöteborg, med huvudkontor vid stationen i Gårda i Göteborg.
Räddningstjänstens uppdrag är mycket större än blåljus och sirener som pockar på företräde vid larm. ”Uppdraget innebär att förhindra och begränsa olyckor, förbereda och genomföra räddningsinsatser, vidta åtgärder efter olyckor samt medverka i samhällets krishantering”. Du som är intresserad kan hitta mer på: www.rsgbg.se
Kartinformation, såväl som god lokal kännedom, är båda väldigt viktiga för att räddningstjänstens uppdrag skall kunna utföras över huvud taget. Kartor har alltid ingått som arbetsmaterial för både räddningstjänstens operativa verksamhet och myndighetens tillsyns- och remissverksamhet kopplat till byggnation. Geodatasamverkan har gjort det enklare för oss att få tillgång till fastighetsinformation och ortofoto. Lantmäteriets Topoweb och Trafikverkets NVDB utgör vår grundkarta. WMS-tjänster från t.ex. länsstyrelsen med känsliga områden, används också.
Storgöteborg var bland de första i landet med datorer i brandbilar och det finns räddningstjänster som inte har det än idag. De mobila enheterna uppdateras endast inne på stationerna och all data lagras lokalt, på grund av höga driftsäkerhetskrav, vilket innebär att vi inte uppdaterar eller delar kritisk information över internet i realtid under utryckning.
GIS är inte stort i räddningstjänst i Sverige idag, men blir allt viktigare. Vid de stora skogsbränderna under senaste åren, har GIS-proffs från Lantmäteriet och länsstyrelser, i så kallade geoceller, på plats stöttat insatsledningen med aktuella lägeskartor. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, utvecklar stöd för insatsplanering vid skogsbrand i form av en brandbränslekarta, som skapas mha satellitbilder och terrängmodeller.
RSG använder GIS-teknik för att analysera och ge underlag för att optimera stationers beredskap med avseende på utryckningstider och bemanning. Resurser omfördelas ofta och rutinmässigt och det är stor hjälp med digitala hjälpmedel som t.ex. ORHs ”Dynamic Cover Tool” som i kartform visar aktuell eller simulerad beredskapsläge i förhållande till insatsstatistik.
Vektordata som ger direktaccess till fastighetsägare genom högerklick på kartan, är väldigt värdefull information som vi använder mycket ofta, liksom att kunna identifiera t.ex. vilken km-markering längs järnvägen som olyckan inträffat. Även en så enkel sak (för oss kartnördar) som höjdkurvor på kartan ger viktig insikt om topografin. Detta måste dock läras ut, för det är inte alla som lämnar skolan idag som har kunskap om detta. Det är ett exempel på kartan som beslutsunderlag för, om vi måste begära en noggrannare mätning för att veta om våra bilar kan komma fram eller vilka bilar som inte kan nå en byggnad.
Jag vill också nämna kartans betydelse för informationsspridning som ger en verklighetsbild och en klarhet som inga tabeller i världen kan matcha. En brandman/insatsledare berättade om när han träffade ungdomar vid en skola där det varit problem med småbränder och använde sin papperskarta med nålar som markerade varje utryckningstillfälle för att visa att vi har koll. Problemen upphörde efter det besöket.
Räddningstjänsten – Storgöteborg
Har du frågor är du välkommen att kontakta:
Jan Bjurström, Systemförvaltare
jan.bjurstrom@rsgbg.se
